Alvin ett år!

Jag hade tänkt tidsinställa ett inlägg på klockslaget Alvin är född. Men i allt tårtbak glömde jag bort det. Istället fick han två fina och goda tårtor :) 

Alvin alldeles nyfödd och kladdig ❤️


Jag har suttit och läst igenom gamla inlägg från oktober förra året, när Alvin bara var en liten skrutt. Och jag hade glömt hur förvirrande det faktiskt var när
vi kom hem med vår nya lilla skatt och kampen med amningen. Herregud. 
Idag tycker jag ju det var en baggis att amma och vi ammade ju nästan i nio månader även om det var väldigt lite i slutet, men då.. När jag räknade dagar och veckor.. Hehe 
Åh. Älskade lilla loppa!
Tänk vad man glömmer, haha! Nu känner man ju sig som värsta supermorsan som roddar hela denna cirkusen. ;)

Efter den graviditeten jag hade med dig, åh. Du svepte mig av fötterna, Du tog mig med sån storm när du kom ut helt fantastisk och perfekt. Jag kan fortfarande knappt prata om hur jag mådde, men du fick tillbaka mig på rätt spår. Det kändes som att vi hade överlevt. Fantastiska lilla unge. 

Vi har i alla fall haft en fin dag med goda tårtor och många paket. Neo längtar efter julen nu för han vill också ha paket, och han saknar tomten. Haha! 

Vilket fantastiskt år. Så mycket jag lärt mig om mig själv och om oss. Vilken fin familj vi är! Det är vi fyra mot världen! ❤️

Och när du blir längre och större får du flytta in till Neo, men det är mamma inte riktigt redo för än.. Så än så länge får du bo kvar hos oss. ;) 

Jag sa till Johan igår, att när vi bara hade Neo var ju det också roligt och fint på alla vis, men att ha två är ännu jobbigare men framförallt ännu ROLIGARE! Dessa två busfrön som berikar vårt liv, ah. Jag blir mållös. :) 
Han är busig den där bebisen, säger Neo jämt. Och det är han. ;)









Alvin 9 månader

Igår hade vi besök av ett par kompisar som bor i Stockholm och när dom kom hit frågade hon hur gammal Alvin är nu, 7-8 månader? Nää, faktiskt 9 sa jag.
Varpå hon svarar, oj, stora killen nu, du är ju snart ett!

Och jag ville skrika stopp! Ett? Hallå! Det är inte möjligt! Han föddes för absolut max en månad sen. Hoho! Det kan inte snart redan ha gått ett år... Men det har det.
Gud så GALET! Tiden går så makalöst fort att jag nästan inte vet vad jag ska göra, för hinner med, det gör jag då rakt inte.

I söndags blev Alvin alltså 9 månader.
I söndags såg det precis ut som att han skulle ställa sig upp när han stod på händerna och fötterna som han brukar och helt från ingenstans började backa med händerna och lyfte upp dom. Det var väl bara några millimeter men det kändes som hela världen stannade tills han var på marken igen. Haha
Han har klättrat lite på fotpallen inne på toa och har tagit några krypsteg, annars är det masken som gäller och den kommer han väldigt långt på.
Han kan sätta sig upp själv även om han inte gör det så mycket än.
Maten börjar det gå bättre med och vissa dagar går det riktigt bra, andra inte.

Och som vanligt är han en glad skit dock extreeeemt mammig och vill inte gärna vara hos någon annan än hos mig. Ammar nästan bara på kvällarna, söker mycket på dagtid men har inte tid att äta när det väl bjuds trots att han skulle behöva det, då brukar vi erbjuda vatten eller ersättning om det gått lång tid sen mat.
Har sex stycken tänder och älskar att babbla.

Alvin Alvin. Min lilla Alvin. ❤


Alvin 6 månader

i söndags blev du alltså 6 månader. hur fort kan tiden gå? 

jag tror att den gått "extra fort" eftersom du är så lugn och liksom inte gör så mycket väsen av dig. du är så nöjd med tillvaron och har alltid varit, att tiden bara flyter på. och så är du helt plötsligt stor kille. 

vi övar lite på att du ska komma på att man kan vända sig, du gjorde ju det ett tag men sen tycktes du glömma bort hur man gjorde, men senast nu på morgonen snurrade du ju faktiskt över från mage till rygg. 

du äter lite smakisar, men än så länge har du bara smakat morot, broccoli, palsternacka, avokado och banan. du tycker mest om avokado och banan, även palsternacka är okej. 
en portion gröt slinker oftast ner också. 
annars finns det ingen annan än mamma i matväg, jösses vilken fin mat som serveras där dygnet runt! 
oftast finns det ju ingen annan än mamma för dig i allmänhet, bäst trivs du hos mig, inte så konstigt kanske, det är ju här den fina maten finns. ;) 

vi testar lite att sitta upp ibland, det är svårt men väldigt roligt! 
och allt som oftast fyrar du av ett stoooort leende så att dina två små vita tänder syns. 
och om man killar dig riktigt ordentligt kluckar det fram ett litet skratt. ;) 

du har börjat prata väldigt mycket senaste veckan och allt är DADADA, TATATATA, DA! TA! många roliga ljud kommer från dig och ibland kan du ha långa samtal för dig själv. :)


du är helt klart väldens bästa Alvin! 



Alvins tand

Alvin firar in våren med en tand. EN TAND! Ungen har ju knappt gjort ifrån sig ett pip men jag misstänkte att det var på gång för han drägglar ju värre än en dräggelhund och har varit svullen till och från ett tag.

Men inatt sprack den igenom! Kanske därför han har sovit väldigt oroligt.. (Läs, extremt oroligt)

Neo fick sin första när han var precis halvåret gammal så Alvin är några veckor tidigare!

Kul! Så länge han inte bits ;)


På BVC

Vaccineringen gick bra. Alvin var visserligen så ledsen att han var tomatröd i ansiktet men det går ju över rätt snabbt ändå, stackars liten.
Och tänk att han är så stor redan att det var dags för vaccinering?!! Hallå! Nyss var han ju en vecka...

Vi har lagt till hepatit b i vår vaccinering, hur har ni andra gjort med det?
Vet inte ens om det erbjuds i alla landsting? Det verkar variera mycket med vad som ingår var, läste en gång förmodligen på familjeliv, hehe, att alla landsting inte ens ger ut D-vitaminer, utan att man får köpa det själv?
Här får vi i alla fall till två år.

6998g vägde han idag. Och var 63 cm lång. Han har gått upp typ 1,2 kg och växt 4 cm sen förra månaden.... Hehe
Och jag som ibland undrar om min mjölk är slut....

Idag har jag undrat det, har försökt pumpa men det har knappt gått, har inte fått ut lika mycket som innan, kanske mer beror på att Alvin har småätit hela dagen, än att mjölken är slut.. ;)

Nu håller vi tummarna för att han inte blir sjuk av sprutorna!
Dels för att jag såklart inte vill att min minifis ska bli sjuk, men också för att jag ska på tjejkväll ikväll. ;)
Närmare bestämt om en timme!

Dags att svira in i duschen!


2 månader

Idag är Alvins två månadersdag!
Tänk att han redan är två månader, vår fina lilla bebis!
Två månader och ändå känns det som han alltid har funnits här, precis som Neo. En sån självklarhet!

Som vi älskar dig, lilla prutt!


Adjö

Jag har tagit min sista spruta. Kanske min sista spruta någonsin. Förra gången visste jag liksom att vi skulle ses igen, jag och sprutan. Ett syskon ville vi ju ha.

Men denna gången...
Kanske så var det min allra sista spruta jag tog. Kanske får jag ta den nån annan gång av nån annan anledning, sånt kan man ju aldrig veta.

Och huuuur mycket jag än har hatat den där sprutan så har den ju två gånger funnits med och varit en del av vägen till det finaste vi fått, och varje ond spruta och fult blåmärke har varit värt det. Nu i efterhand. ;)

Men ändå.. Just nu hoppas jag faktiskt att vi kanske ses igen.. Nångång.....


En månad!!

Idag är det 12-11-21. Alvin är idag en månad! Hurra hurra hurra för vår fina Alvin idag!

Jag gjorde fisksoppa medan pöjken hängde i sjalen, funkar rätt bra men jag har så jävulusiskt ont i axlarna och får typ kramp i ryggen när det trycker på axlarna så det är ju inte jättebekvämt, om än mysigt och smidigt.

Sjukt trötta är vi allihopa. Så det blir sängen TIDIGT idag! Måtte vi få sova mer i natt...



webenkät

fick en enkät via mail att fylla i från BB-förlossningen för någon dag sen som jag tog tillfället i akt att sätta mig vid nu när huset är lugnt och jag för en gångs skull sitter vid datorn. 
 
men fy sjutton vad svårt det är att svara på vissa frågor. 

 
 
hehe, hur nöjd jag är över hur delaktig jag kände mig under förlossningen? 
jag antar att dessa frågor är riktade till kvinnor med "normallängd" på sina förlossningar, men ja, jag är väl nöjd med hur delaktig jag kände mig, trots att jag knappt kunde prata på grund av värkstormarna innan Alvin var född. 
men delaktig i allra högsta grad var jag ju eftersom det var jag som gjorde jobbet. ;)

jag gav i alla fall mest rosor men tyckte att personalen på bb ska ta sig lite mer tid och inte bara hoppa in och ut genom dörren. nu var det visserligen fullbelagt på bb när vi var där, vi låg ju i ett mottagningsrum, hehe, men ändå, man måste faktiskt ändå lyssna på patienterna.
 



Vad vägde Alvin?

Haha! Vilket misstag som begåtts :D

När Alvin föddes tog Johan den obligatoriska bilden på honom på vågen. I all förstahandsinformation som gick ut vägde Alvin 3125g. Johan vad stenhård på siffrorna.

Men när vi fick pappren på honom och det lilla grattiskortet vägde han plötsligt 3215.
Jag trodde bara Johan var förvirrad, hans sifferminne är väl inte alltid det bästa och som precis nybliven 2 barnspappa efter en ganska stressig förlossning var det inget jag ifrågasatte. Haha!

Idag fick jag ett mail från Johan, han hade väl kollat igenom bilderna på sin telefon och mycket riktigt, Alvin vägde 3125! Nånstans har hans vikt blivit helt tokig. Spelar kanske inte någon större roll, men det är ju lite roligt att det blev fel, helt plötsligt gick han ju inte alls ner mycket i vikt och vände ju väldigt fort och gick upp igen!

Lillskrutt! Jag visste väl att du var mindre än dom sa ;)


Pensionera dig!

Nä. Det var inte ett dugg kul att åka till doktorn idag. Känns inte ett dugg bra alls faktiskt.

Vi satt utanför bb i 45 min! Innan de hittade läkaren. Tydligen var det få barn på bb så deras rond hade gått fort och då gick läkaren därifrån och glömde väl bort oss. Istället fick vi gå ner till barnmedicin och träffa en gubbe där.

Alvin vägdes och hade gått upp jättebra i vikt, över 3100~ nånting vägde han nu!

Läkaren vi träffade var en pensionerad inhyrd äldre man från ett helt annat landsting än vårt så hur han hamnat här vet jag inte. Han hade i alla fall aldrig under sina 27 år som barnläkare stött på ett kort tungband som behövts klippas. Han hade därför aldrig heller utfört ingreppet, han hade hört talas om det men det var inget han ville göra. (och inget jag ville att han skulle göra)

Han förklarade att det i hans värld var ett sällsynt ingrepp och han tyckte att det mest gjordes i onödan. Eftersom gossen gick upp i vikt var det ju ingen fara på taket så att säga.
Istället tyckte han att jag skulle använda amningsnapp. Vilket jag självklart redan testat och då tog han inte bröstet alls.


Vi fick i alla fall en remiss till öron-näsa-hals och de ringde precis nyss och vi fick tid redan imorgon!
Sköterskan som ringde sa att detta absolut inte var något ovanligt "jag vet inte hur många barn vi gjort detta på sista tiden".

Åh. Det kändes så skönt att höra! Gubben vi träffade fick mig verkligen att känna mig usel men nu känner jag mig nog lite lättare till mods igen..

Det var enkelt i alla fall, de skulle kika på honom och om han klipps sprayar man lite bedövning "och nyper till med en liten sax".

Lilla älskade onge.


:(

Nu måste jag få vråla lite, gnälla lite och böla lite, det senaste har jag väl i och för sig redan gjort en del ikväll.

Av nån jäkla anledning har bebisen fått för sig att han inte längre vet hur man gör när man äter och ibland sitter vi i 10-15 minuter INNAN han fått till ett bra tag och äter i kanske 10 min. Antingen somnar han eller så tappar han greppet och så är vi igång igen...

Spelar liksom ingen roll hur jag lägger honom eller hur många kuddar vi använder eller hur jag håller i bröstet, han får inte tag. Så för att få något att funka måste jag hålla i bröstet han äter från och hålla honom med andra handen och med nån tredje osynlig arm, alternativ Johan, försöka få undan två envisa små armar...

Det går helt enkelt inte så bra just nu.
Jag hoppas verkligen, även om det låter helt hemskt i mina öron, att det har med tungbandet att göra, för om det är så, så kanske ett klipp kan hjälpa. Men i mina öron låter det helt brutalt och hemskt och faaaan vad det krånglar just nu..

Varje kväll har jag ont i brösten vilket jag antar kan kopplas ihop med att han inte kan tömma ordentligt och jag måste försöka pumpa.

Jag hoppas verkligen att vi får hjälp imorgon annars vet jag inte riktigt hur detta ska lösa sig..

Nähä, nu ska vi försöka äta lite igen.


I love milk

Finns ingen body med mer passande text på än den som Alvin har på sig idag. Första plagget jag köpte till honom dessutom.

Mjölk älskar han ju, så pass att det rinner på alla håll och kanter och ibland när han är färdig har jag stora blöta fläckar på mig och han har en sträng med mjölk rinnandes ur mungipan.

Och idag blir vår lilla kille en vecka gammal. Redan! Hallå, hur fort gick det inte? Helt tokigt. Så vid denna tiden förra veckan pratade jag nog med mamma...

Och en helt annan sak som stöööör mig är foglossningen som inte alls försvann så snabbt och smidigt som jag för några dagar sen trodde. När träningsvärken efter förlossningen försvann smög sig foglossningen tillbaka, skräp!
Men det tar väl lite längre tid än så för fogarna att återställa sig..


Grädde!

Nog finns det kräm i kanonerna! Eller krut. Eller grädde i mjölkbaren.

2935 gram vägde Alvin på återbesöket på bb igår. Han hade fått lite ersättning den natten, tre gånger kanske och ammat lite, idag hade han gått upp till 2970! Och har bara ammat!

VI KAN!

BVC tyckte i alla fall att en läkare visst skulle titta på hans tungband igen. Hon tittade när han ammade och sa att han ligger bra och får bra tag men att slutresultatet inte är bra. Han får ju uppenbarligen i sig det han behöver eftersom han gått upp, men eftersom det gör ont på mig så tyckte hon det skulle åtgärdas ändå.

Tio minuter efter att vi kom hem ringde det från bb, faktiskt vår förlösande barnmorska. Hon hade pratat med en barnläkare igen och han hade sagt att eftersom det är fredag eftermiddag är det inte lönt att vi kommer in nu, det är öron-näsa-hals som klipper i så fall och där är det ju stängt på helgen. Så vi fick tid på måndag morgon för en ny bedömning. Och det låter ju helt okej.

Jag tror dom tycker jag är apgnällig och ska vänta ut det och visst, det kanske jag borde, men samtidigt måste det ju vara smidigare för alla att åtgärda det nu och jag kan förhoppningsvis slippa hålla andan och spänna mig och behöva lägga om honom flera gånger...

När vi ändå kommit så här långt..


Vad är det i mjölken?

Jag kan inte låta bli att undra vad det är i den där mjölken egentligen.

För han vaknar till och tar sig en ordentlig slurk sen sover han några timmar. Ja, han sover väl i stort sett när han äter också.. ;)

Imorgon ska vi till BVC, hon hade inte tid för något hembesök men det gör mig inget, jag kan likaväl åka ner dit, huvudsaken är att nån kollar!

Hon skulle i alla fall också spana in amningen och om hon också tyckte det såg konstigt ut så skulle hon ringa sjukhuset och trycka på dem lite.
Hon tyckte att det var en alldeles för enkel sak att åtgärda om det var det som skulle hindra honom från att kunna amma ordentligt.

Nu vill nog bajsmaskinen (4 st bajsblöjor idag!!!) ha sig en slurk till!


Återbesök

Alvin gick igenom besiktningen idag med. Utan några konstigheter.
Läkaren tyckte inte att hans tungband var jättekort och tyckte att vi skulle ge honom några dagar till att lära sig på, om det fortfarande var ett problem skulle det tas ställning till ett klipp då, och det låter väl rätt förnuftigt.

I morse gick det bättre att amma trots att brösten var och är, som kanoner.
Mjölk ser det ju onekligen ut att finnas och han kräktes till och med upp lite innan.

Nån tossig barnmorska tittade när han sög men var så tjurig så hon tyckte visst det såg bra ut trots att undersköterskan som stod jämte såg precis det jag såg och förstod precis vad jag menade.
Vissa borde ju byta jobb...

Barnmorskan vi hade på återbesöket var i alla fall guld och skulle försöka få tag på vår BVC redan idag så att vi kanske kunde träffa henne redan imorgon, och om det inte fanns möjlighet till det ifall hon har fullt schema imorgon så var vi välkomna tillbaka till bb när som helst, faktiskt under hela amningsperioden! Det hade jag inte en aning om! Kanske för att jag inte ammade Neo...
Skönt att veta det i alla fall. Men nu hoppas vi att det ska gå bättre.

Han hade inte gått ner så mycket heller, vägde 29~~ nånting. Hade inte gått ner de 10% "man får", men borde ju vända nu igen.

Neo var tokigt rastlös och ville inte alls vara på bb, när vi väntade på att ta PKU-provet traskade dem iväg till affären istället, allt för att behålla honom lugn ;)
På väg ut till bilen igen skulle han själv köra sin vagn, det tog sin tid men ut kom vi!

Och jag kan berätta att korridoren på bilden var oäääändligt lång i söndags kväll....


Due date

Man kan säga att någon annan kom på Alvins due date istället för han själv.

Hej mjölken. Du är precis överallt just nu! I form av droppar på golvet i hela huset, en del i pumpen, men framförallt i mina bröst. Om det gör ont? HELL YES!

Har väl redan en begynnande mjölkstockning för helvete vad knöligt och varmt och ont det gör. Senaste dagarnas klämmande och korrigerande kanske har skadat mer än jag trodde det skulle göra ändå...

Aaaaaajjjj....

Kanske måste testa om min lilla chipmunk kan hjälpa mig ur detta. ;)


Kort tungband?

Åh.

Det slog mig innan när Alvin gapade och jag tittade till på hans tunga att läkaren i all hast sa att han hade kort tungband. Han sa också att det inte gjorde något men hur jag än lägger honom när han ska amma får han inte tag ordentligt undertill och vårtan är alltid lite skidbacksformad. Vi har ändå lyckats få till en rätt okej ställning där hans näsa är fri och allt är bra och jag inte behöver stödja bröstet ect.
Men efter en liten stund är hans tag tokigt igen och det gör sååå ont.

Passade på att fråga barnmorskan som ringde från bb nyss, vi tillhör ju fortfarande bb hemma tills vi varit på återbesöket imorgon, och hon trodde det kunde vara det som var problemet.

Men så frågade hon om ingen hade kollat hur han sög när vi låg inne och det gjorde dom ju självklart, men även om jag sa att det kändes fel och gjorde ont så såg det ju rätt ut ovanifrån. För det gör det ju, men ingen stannade ju länge nog för att titta hur vårtan såg ut när han släppte... Så jäkla typiskt!
Men där och då ville jag ju bara hem och trodde ju att allt skulle lösa sig om jag bara fick slappna av hemma.

Vi ska ju som sagt var på återbesök imorgon på morgonen så förhoppningsvis, även om det låter brutalt, så är det för kort så att det kan klippas upp och han kanske kan få rätt grepp..

Det måste ju gå att fixa! Vi har ju kämpat som faaaan för att komma så här långt ju..

Jag ska trots det åka ner och se om det finns en liten tetra med ersättning i affären. Känner att jag måste få veta att han får i sig något nu när jag tror mig veta vad vårt problem är.

Min lilla skrutte...


Raketfart

Jag fick inget patogram denna gång. Det hann aldrig fyllas i något, tråkigt nog. Däremot har vi finfina tider i journalen, hehe.

Detta är ju baskemig nästan ren och skär galenskap. ;)

Däremot var nog värkarna ordentligt etablerade först en timme senare. Alltså vid 17. Man är ju en aning luddig där när dom frågar, och vid fyra var ju Neo fortfarande hemma..


Ingen vidare natt..

HAHAHAHAHAH!

Vem försökte jag lura i natt?
Strax efter att Alvin kissade sig själv i ansiktet och Neo vaknade med ett vrål gick allt lite åt skogen.

Neo VÄGRADE somna om, han var pigg och ville leka och var väl vaken till två nångång. Jag hade fullkomlig kramp i ryggen på grund av konstiga amningställningar, träningsvärk, dålig säng på sjukhuset ect ect.
Det ihop med eftervärkarna och två bröstvårtor som var så ömma att det kändes som om de skulle ramla av vilken sekund som helst, bebis som inte ville ta rätt tag, stressad mamma, stressad pappa som försökte serva mig och bebis och hålla reda på galen Neo.

Ja. Åt skogen. Jag slog tvdosan i mitt nattduksbord några gånger och lipade att jag inte alls ville amma, att jag aldrig skulle klara av det, att han skulle vara hungrig resten av livet typ. Lipade att vi borde skaffa ersättning på momangen och att detta aldrig skulle fungera.

Johan i sin tur föreslog att vi alla skulle försöka sova en stund när bebis ändå inte var redo att tutta även om han kanske hade behövt göra det, men han somnade ju bara.

Så vi sov en stund och gjorde ett nytt försöka vid halv fem, då gick det inte heller bra men han sög en liten stund och det fick liksom anses vara bättre än inget alls.

Sen sov vi lite till och framåt morgonen låg han i alla fall tio minuter på en sidan. Allt är väl bättre än ingenting och han verkar ju vara nöjd eftersom han inget säger.

Usch vilken hemsk första natt hemma, haha! Hoppas det går bättre kommande nätter..

Idag har jag lovat Neo att vi ska baka tårta. Lillebrortårta. Ni kan ju gissa om tårtmonstret blev överlycklig ;)

Han är förresten väldigt intresserad, vill titta på honom hela tiden och jag undrar om mjölken kommer rinna till snart, killas och sticks i brösten på mig....


Tidigare inlägg
RSS 2.0