Jag är tråkig, jag vet!

I natt är nog första natten på länge som jag faktiskt sovit rätt gott. Jag har inte vaknat och tänkt planlösning och tapeter. Bara en gång kanske. ;)

Det är minst sagt mycket att tänka på och det är mycket känslor inblandat. Såklart!

Men Johan har i alla fall ringt banken. Hans namne kanske säger nej, vem vet? Där måste vi ju börja i alla fall.
För första gången på länge känner jag att det är dumt med en röd dag mitt i veckan! Himla dumt!

Nu ska vi till smålle och fika.

Tjohej!


Tänk..

Jag kan inte tänka på annat än hus. Det är det enda som finns i mitt huvud just nu, och märkligt nog när jag sitter här på altanen i linne när klockan nästan är 21 (!!!) tänker jag för nästan första gången att vägen dånar rätt bra här utanför med. Men det har jag nästan aldrig tänkt på.

Jag fantiserar lite om hur skönt det vore att slippa packa in Neo i bilen på morgonen, han som aldrig vill hoppa in i bilen och som inte vill sitta fast i bilstolen och som inte vill ha bälte.
Tids nog kommer Alvin bli likadan. Tänk vad skönt att slippa packa in två barn i bilen, att bara ha några ynkliga minuters gångväg. Tänk så skönt.

Och vid maten idag, när Neo åt 2,5 portion spaghetti och köttfärssås kraxade jag fram till Johan att det ju faktiskt hade varit rätt trevligt om Alvin som inte äter mat tillsammans med oss än också fick plats vid köksbordet, att han slipper sitta utanför eftersom han inte behöver en egen plats.
Putt honom! Ylade Neo strax där efter och så var det bara att parkera Alvin på sidan vid Neo. Så där trängdes vi vid bordet.

Tänk att kunna ha en gammal kökssoffa! Och ett större köksbord! Tänk så trevligt det hade varit.

Och tänk vad skönt att slippa knarrande golv! För det har vi kollat, det finns inte. Och tänk vad skönt att slippa stå i kö för att gå på toa. Eller att faktiskt kunna ta en bastu en såndär frusen iskall vinterkväll.

Måste bara hitta någonstans att sätta några buskar med bär och lite rabarber.

Förresten så har huset två rönnar. Det om något måste ju vara ett tecken?


Ett pris

Vi har fått pris på huset. Bra pris. Tror jag. Som om det gjorde saken lättare...


Stjärntapet

Ja. Jag är ju en kvinna som går händelserna i förväg. Det vet vi ju. Och jag kaaaaanske under dagen har tapetserat om i det eventuella huset och typ funderat på köksluckor och vilket kakel som skulle passa i badrummet, hur man bäst behåller en del av den blommiga tapeten på ena toan samt hur man belyser ett träd.

Ja. Som sagt. Händelserna i förväg.

Med andra ord, vi kommer ingenstans.

Vi hinner ju dessutom aldrig riktigt sätta oss ner och prata om det, och nu har vi dessutom tappat rösten nästan helt båda två. Så tokigt så tokigt.

Men stjärntapeter blir det i alla fall i båda pojkarnas rum. Hehe..


Jorå, så att...

Jag har sovit dåligt inatt. Dåååååligt. Vaknat jämt och hela tiden och tänkt hus hus hus hus hus. Herregud.

Så mycket grejer att tänka på, så mycket beslut att ta...

Vi var alltså lite hastigt och lustigt och tittade på ett hus igår kväll. Ett härligt hus som jag tror verkligen skulle passa oss och hade väl typ allt det vi söker förutom källare (för Johans del), stor trädgård (för min del). Det finns rum för alla barn, större kök än idag och framförallt stor matplats! altan, möjlighet till bastu, men ibland kanske man måste göra avkall på vissa saker för att få det mesta man vill ha? Så tänker jag. Om vi ska hitta det där huset som verkligen uppfyller ALLA våra "krav", då får vi nog leta tills vi är pensionärer. Alternativt blir miljonärer.
Men detta huset uppfyller verkligen 8/10 liksom. Nästan bäst av allt var de TRE toaletterna. Och det kändes hemtrevligt, mysigt och välplanerat, ombonat och ganska hemma.

Trädgård fanns det ju, såklart. Inte lika stor som vi har idag, vilket inte nödvändigtvis är en nackdel, för i ärlighetens namn gillar jag kanske mer själva tanken på en stor trädgård men vi utnyttjar ju inte direkt den. Och det är ju mycket att ta hand om, tids nog ska man ju hinna jobba också.. Och det fanns redan uteplats och altan byggt så det är inget man måste ta plats för att bygga. Det finns plats för lekstuga och självklart nånstans för sandlåda ect.
Dock fanns inget grönsaksland av det jag såg, eller bärbuskar, men det är ju inte direkt något som är svårt att trolla fram.

Det finns ett stort grovkök där jag redan i mitt huvud har byggt om och fixat i ordning bastun som idag fyllde funktion som förråd som i så många andra hus. ;)

Den största nackdelen för mig som gillar när det är tyst är att det ligger precis vid en stor väg. Det finns idag en flera meter hög häck som sväljer ljud och det går ju att trolla fram andra alternativ som stoppar lite ljud. Häcken är väl bra på så vis att den hindrar små barn att ta sig ut ur trädgården också.

Det som väger upp den stora nackdelen är att det är max två minuter till Neos förskola. Det är nära till allt och till kompisar ect.

Huset är dessutom i tegel och därför (typ) underhållsfritt, hur skönt som helst att slippa måla och byta plankor.

Men så kommer det ju till vårt torp. Vårt fina torp där vi verkligen trivts sååå bra! I det lugna sköna... Och så huset, vår lilla skokartong.. Som vi ändå inte "kan" bo kvar i.

Badkar fanns ju också. Och massa roliga tapeter från sent 70-tal. Mycket blommor med andra ord. ;)

Det är roligt också, för ibland när vi åker hem från förskolan vill Neo åka annat håll än det vanliga, så då har vi kört förbi huset flera flera gånger, och jag brukar tänka att det ser så mysigt ut, som ett perfekt hus. Haha! Ödet eller vad?

Ja... Iaf. Dom skulle ta dit någon som kunde värdera huset, där måste vi ju börja. En bra start!


Nyare inlägg
RSS 2.0